Om omvandlingen av samhällelig egendom under Kinas parti-stat-regim
USA-imperialismen går mot slutet
BRCIS, en imperialistledd allians
Skona syndabocken … och Trotskij!
Är USA:s bistånd till Ukraina verkligen utan motstycke?
”Imperie-ism” vs en marxistisk analys av imperialismen
Rysk imperialism och dess monopol
Valresultatet – en väckarklocka för klasskamp
Svensk polis i mordförsök – tvätta byken
nu!
Israel startar markoffensiv: Försvara Gaza!
Besegra Israels krig!
Vad står Revolutionär Kommunistiska internationalen Tendens (RCIT) för?
Postat 19 september, 2014http://vansterparlan.v-blog.se/ and www.the.communists.net
Valet är klart och vi har väl bara att konstatera att resultatet är bedrövligt, trots att Alliansen är borta. Valresultatet är bedrövligt för Vänsterpartiet som bara fick en tiondel mer än i det förra valet 2010, trots opinionssiffror i höstas som visade på en tendens till en framgång på åtminstone två hela procent. Socialdemokraterna lyckades inte med sin målsättning att nå över 35% och står idag långt ifrån sina ”fornstora dagar”. F! rösterna blev bortkastade, rätt ner i papperskorgen i riksdagsvalet, och med enbart några tiotal mandat i kommuner och landsting. Sverigedemokraternas framgång är en chock för alla progressiva människor och i Skåne är det rena skräckupplevelsen för alla nysvenskar. Den parlamentariska situationen är därmed mer reaktionär än på länge, trots regeringsbyte.
Måndagen efter valet går Lövfen på en halvtimme ut och avvisar Vänsterpartiet som en del i en rödgrön regering, dvs utan några som hest förhandlingar. Argumentet heter att det sker mot bakrund av det parlamentariska läget. En sk. utsträck hand skall istället riktas mot de borgerliga mittenpartierna. Men det är inte hela sanningen, Socialdemokratin flörtade redan innan valet med att de ville verka för blocköverskridande lösningar, men gav samtidigt inget besked i regeringsfrågan. Det är faktiskt ett halvt klassförräderi redan innan valutgången!
Man kan lätt ropa högt nu, i ilska över sveket; skamligt mot svenska folket av Socialdemokraterna att inte söka samarbete med Vänsterpartiet, svenska folket som vill ha en värdig sjukförsäkring, vettig a-kassa, bort med fas3, trygga pensioner och få ett slut på privatiseringarna. Men det är även de Socialdemokratiska väljarnas illusion som fortfarande levde på sista hoppet i denna valrörelse. Valresultatet visar att Socialdemokraterna fortfarande uppfattats som ett parti som ställer upp kampen för rättvisa på dagordningen, om än med en snigels rörelsehastighet. Detta valets efterspel avslöjar att det inte varit annat än en bluff, och det tydligare än någonsin.
Med Socialdemokraternas besked i regeringsfrågan så lär vi nu få enbart fyra års förvaltning av en åtta årig borgerlig poltik. Inget kommer att förändras utan status que kommer att råda. Ojämlikheten och orättvisorna fortsätter. Risken är att därmed stor att Socialdemokraterna nu sviker alla långtidsjuka, de arbetslösa, alla ungdomar utan bostad och alla som sliter ut sig i den gemensamma sektorn på grund av de ökande privatiseringarna och försämringarna.
Besvikelsen är nu stor i arbetarrörelsen, många är de väljare som trots allt trott på en röd-grön regering med en progressiv inriktning, dvs bestående av S, V och Mp. Valanalyserna duggar tätt men svarar sällan på frågan varför det gick så här. Försvararna för Lövfens handlande bortser helt från Socialdemokratins ansvar innan valet och i valrörelsen, med sitt besked av ett ickebesked i regeringsfrågan. Många Vänsterpartister, främst i ledande ställning vägrar också att titta sig i backspegeln för vad som gjordes fel från det egna partiet i valet. Man är enbart upprörd över att inte ha fått komma in i stugvärmen och att köttgrytorna står tomma.
Men för att tråckla lite i det parlamentariska läget ut efter någon form av logik. Vad vi uppenbart vet är följande. De borgerliga mittenpartierna vill inte sammarbeta med Socialdemokraterna. Det beskedet har de gett redan innan valet. Vad vi också vet är att dessa mittenpartier faktiskt i många frågor står för en mer arbetar-fientlig politik än Moderaterna gör. Det visste vi också långt innan valdagen.
Socialdemokraternas har hycklat från början och Vänsterpartiet hycklar därtill nu också, när partiets ledning säger att man kan tänka sig att göra upp i enskilda frågor med mittenpartierna C och FP. Det kommer aldrig att ske, eller så säljer vänsterns samtidigt sin egen själ. Ett sådant parlamentariskt schaktande kommer summa summarum inte förändra samhället till det bättre många millimeter, det lär enbart bli ett nollsumme-spel för de undre klassernas del. Så länge arbetslöshet råder är det kapitalet som enväldigt fortsätter att sätta agendans för arbetarklassens framtida villkor och de har all trumf på hand redan från start, efter åtta års Alliansstyre.
Så vad varje sunt tänkande vänster-människa inte kan komma ifrån är att vi har fått en Socialdemokrati som uppenbart är helt vilse med vad de vill eller enbart är makt-kåta för makten för dess egen skull. Förvaltande av den kapitalistiska ordningen går nu totalt före den reformanda som Socialdemokratin traditionellt stått för. Man är enbart intresserad av att inte skrämma upp finansmarknaden och riskkapitalisterna inom välfärden, resten tycker man visst det får gå lite hur det vill med.
Vad vi också lätt kan konstatera är att Socialdemokraterna inte lärt sig ett skit av historien, inte insett att när de reaktionära krafterna (läs fascisterna) växter sig starka, så är det en enad arbetarrörelse och kamp för rättvisa och solidaritet, som avgör, inte flört med borgerligheten.
Men vad är alternativet till denna mittenregering, frågar sig säkert en och annan person som försöker vara pragmatisk. De argumentet faller dock rätt tidigt på eget grepp. Ett S+Mp styre är svagare än en S+Mp+V regering, i alla fall om man är ärlig med sitt uppsåt att återställa socialförsäkringarna för sjuka och arbetslösa och se till att få till stånd en för löntagarna vettig arbetsrättslig lagstiftning samt anställa fler människor i offentlig sektor, dvs råda bot på arbetslösheten. Frågor som även är de avgörande för om fackföreningsrörelsen åter skall kunna få fler medlemmar, råg i ryggen och kunna stå upp mot arbetsköparnas maktdominans på arbetsmarknaden. Frågor som även är helt avgörande för om Sverigedemokraterna skall kunna motas tillbaks från sitt spelrum med racistiska förtecken.
För varje sunt tänkande aktiv människa på vänsterkanten, må hen vara S eller V anhängare, F! sympatisör eller i någon av de autonoma grupperna, står det klart att Sverigedemokraternas framgång är grundbulten till både den parlamentariska soppan vi fått som till den stora fara inför framtiden som hela arbetarrörelsen står inför. De är plogbilen för ren fascism som det måste sättas stopp för! Vi förstår också rätt tydligt vad deras framgång beror på, att den beror på de ökande klassklyftorna, nedskärningar av välfärden, försämringarna av arbetsrätten, den höga arbetslösheten, de försämrade försäkringarna för sjuka och arbetslösa. Det är alltid i denna skitiga jordmånen av ökad otrygghet för vanliga arbetare som rasismen kan gro. Det är därför dessa villkor först och främst måste förändras för att tvätta bort dessa svarta löss från den politiska kartan.
Det är ganska uppenbart att det parlamentariska läget är en total katastrof för arbetarklassen i det här landet nu. Den kan helt enkelt inte bestå. Fyra år till med det läget vi nu har kommer bara att försämra våra villkor än mer. Skolan kommer att vara lika segregerad och bostadsbristen förvärras. Löner kommer att dumpas och de osäkra anställningarna kommer att bara bli fler. De sk. miljonprogrammen, dvs alla slitna förorter, kommer att fortsätta att förfalla. Den nya underklassen i de fattiga i förorterna som inte ser någon framtid, kommer att ytterligas odla sitt förakt för detta samhälle, som totalt skiter i dem. En grogrund för kriminalitet som den enda försörjningen för dem, som i sin tur ytterligas odlar rasism och fascism.
Vad en vettig arbetarregering borde göra i detta läge är att stenhårt utmana Sverigedemokraterna att bekänna färg som det arbetarfientliga parti det är. En radikal budget med omfattande återställning av sociala skyddsnät och nya jobb i offentlig sektor och med ett nytt skattesystem som beskattar de rika, som beskattar kapitalspekulation och vinster i storföretag hårt, måste läggas. En massiv satsning på sjukvården, på ny energiteknik och på bostadsbyggande måste till. Det är minimum för en sådan budget. En budget som så klart inte kommer att gå igenom, så som valets utgång blev.
Därför finns det ingen annan väg än ett nyval. Många är inför det rädda för att SD skall gå fram än mer. Jag delar den oron, men när fascismen växer sig stark finns det således bara en sak att egentligen göra för att slå tillbaka dem. Man måste föra en extremt hård och konsekvent klasspolitik från arbetarrörelsen sida där skillnaderna mellan höger och vänster blir kännbara och tydliga i hela samhället. Helt enkelt där klass-motsättningarna kommer i tydlig dager, så poltik blir det dagliga samtalsämnet i varje arbetsplats fikarum och i varje skolkorridor.
Parallellt med et nyval måste det ske en mobilisering underifrån där fackföreningarna sätter företag i blockerad och strejkar mot orättfärdiga villkor, främst anställnings och lönevillkor för invandrad och utländsk arbetskraft. Man bör exemplevis gå ut och kolla lastbilstransporter och erbjuda arbetare medlemskap i våra fackföreningar och om dess arbetsgivare inte går med på det, vägra att ta emot dessa företags varor på andra företag. Pressa alla företag att om inte lönerna och anställningsvillkor är likvärdiga, så är företagen inte välkomna! Man måste även aktivt börja organisera papperslösa arbetare.
I kommunala församlingar måste arbetarklassens partier ställa krav på höjda socialbidrag och kamp för offentliga jobb till alla istället för balans och överskott i budgetar. Dela på jobben, inför 6 timmars arbetsdag, inte bara på mesiga försök utan permanent och omedelbart!
Vill vi ha en värdig sjukförsäkring, vettig a-kassa, bort med fas3, trygga pensioner och sätta stopp för privatiseringarna, måste vi också lyfta dessa frågor som centrala i valet och förklara för folket att om vi inte förbättrar dessa villkor för oss, kommer er lönebildning och villkor på arbetsplatserna att pressas tillbaka än mer!
Om man avslutningsvis då skall rikta lite konkret kritik mot Vänsterpartiet i valet så är det helt klart som så att man förlorat på sin enfrågeprofil kring att få bort vinster i välfärden och på sin bristande radikalitet, som gjorde att F! fick många vänsterväljare. 90% av de som röstade på Feministiskt initiativ definierar sig som vänster, enligt en undersökning. F! drev hårt en delad föräldrar-försäkring och 6 timmars arbetsdag i valet samt stod för en mer militant anti-rasism på gator och torg. Vänsterpartiet tappade där sitt röststöd från den bredare utom-parlamentariska vänstern (autonoma, anarkister, trotskistiska grupper) när ungdomsförbundet (men även partiet i vissa fall) uteslöt många mer militanta anti-rasister, och många av dem la säkert istället sin röst på F!.
Det finns mycket at säga om F!, en rad tokigheter står det uppenbart i deras partiprogram, deras klasslösa inställning lyser igenom, men de har i många dagsaktuella frågor kunnat lyfta upp den ilska och frustration som många känner, inte minst kring frågan om rasismen och de friande våldtäkts-domar som skett, vilket fått många unga tjejer att inte kunna känna nått annat än totat hat mot maktens män. Den mer fria organisationskulturen har säkert också spelat in här, med debattörer som vågar vara väldigt tuffa i debatterna i allt ifrån kritik av polisens agerande mot antirasister till kritik mot media-elitens patriarkala attityder, något som nästan totat saknas ifrån Vänsterpartiets ledande personligheter (läs byråkrater).
Vänsterpartiets borde driva en rad av dessa sk. feministiskt frågor hårdare och hållit sig med en marxistisk analys av polisens agerande vid motdemonstrationer mot fascisterna. Man borde gått ut och fördömt hela domstolsväsendet för att vara rent kvinnofientliga, att domstolsväsendet måste bytas ut och väljas direkt-demokratiskt. På liknande vis borde polisen kritiseras hårt för sitt demokratiska underskott, för sin roll att skydda fascisterna, de borde helt enkelt kritiseras för sin roll att vara statens repression mot oss (kapitalets främsta beskyddare), när detta ändå lyser igenom för den dagliga politiska aktivisten. Istället har Vänsterpartiets ledning sysslat med att ta avstånd från allt våld, med en mycket intellektuellt lågt stående argumentation, där ordet självförsvar helt verkar saknas i partiledningens vokabulär.
Hade man hållit sig med en mer konsekvent anti-rasism och lyft kampen för arbetarkvinnors villkor tydligare, hade man på ett relevant vis och med ”ryggen fri” kunnat hävdat att en röst på F! är en bortkastad röst i valet. Man hade även då kunnat bemöta en del av det småborgerliga flum som F! håller sig med. Man borde också kontrat med att lyfta upp arbetarkvinnor som förstanamn på alla valets listor.
Men Vänsterpartiets mittenanpassning har nog också den effekten att den aldrig svarar på en rad frågor som faktiskt rör sig i huvudet på folk. Folk är inte så dumma som man tror. Exempelvis tycker de flesta att bankerna inte borde få låna ut pengar de inte har och därtill tjäna pengar genom ränta på det. Så kallat vanlig folk tycker inte i heller att storföretag skall få bedriva utpressning mot landet med att flytta sina företag om de inte får som de vill, dvs att deras vinster inte beskattas mer och miljökraven förblir snälla för dem. Man är mot den vänskapskorruption som råder mellan den borgerliga politiska makten och näringslivet, vilket partiet kunde lyft i valrörelsen, mot bakrund av de personliga band som tydligt visat sig, främst i den privatiserade välfärdssektorn. Partiet kunde därför utan att skämmas och utan at förlora väljare ställt kraven i valrörelsen på förstatligande av de största bankerna och av alla privata företag som tjänat pengar på välfärden.
Om det inte går att föra en poltik för rättvisa och solidaritet då är enda alternativet nyval – inte samarbete med de borgerliga! Om det inte går att använda makten för någon vettig poltik för att fascisterna i SD blockerar arbetarrörelsen från den i riksdagen, då är enda alternativet nyval, på ett än mer radikalt program som avslöjar dem som de reaktionärer de är! Om det inte går att föra en sådan poltik för rättvisa och solidaritet utan att kapitalet bedriver utpressning mot oss, då är enda alternativet fortsatt kamp för en socialistisk samhällsomvandling och för en verkligt demokratisk ekonomisk och social arbetarmakt. Sist men inte minst, utan klasskamp underifrån lär vi inte röra oss en tum i parlamentarisk representation. Det är den självklara slutsatsen av denna valrörelse och dess efterspel hittills.
Vansterparlan.v-blog.se (Sweden), Postat 24 augusti, 2014
Go to this link to view photos and more links: http://vansterparlan.v-blog.se/2014/08/svensk-polis-i-mordforsok-tvatta-buken-nu/
Polisens beteende gentemot den folkliga antirasistiska rörelsen har inte bara visat sig vara till ingen form av beskydd av den under det senaste året, utan har också visat sig vara synnerligen våldsam mot oss. Nu har polismakten tagit ytterligare ett steg mot ett eskalerande av den våldsspiralen. Det är inte i överkant att kalla det som hände i Malmö Lördagen den 23 Augusti vid den anti-rasistiska motdemonstrationen mot det nazistiska partiet SvP, för nått annat än mordförsök.
Polisen red över människor med polishästar, körde över en man med en av sina tunga bepansrade fordon, slog på ungdomar som redan var skadade och låg ner samt gjorde kraftiga utfall mot demonstranter med batong-slag, endast av anledningen att de skanderade slagord. Det finns även uppgifter att man spärrat av ingången till akutmottagningen till Malmö sjukhus och på så vis förvägrat skadade omedelbar vård. Detta är inte bara kontexten till nått spontant agerande från polisen i en förvirrad situation, det är uppenbart en medveten strategi som polisen nu tillämpar:
TT: Kunde polisen gjort något annorlunda?
– Nej. Det här är vårt sätt att arbeta, att splittra en folkmassa med fordon och hästar.
… säger polisens pressinformatör Ewa-Gun Westford.
Källa:
http://www.metro.se/nyheter/flera-skadade-vid-nazimanifestation/Hdznhw!O49SxqdiNORQKjMComQnkw/
Polisen försvarar som vanligt sitt beteende med löst tal att det rådde en situation av våldsamt upplopp. Att polisen flagrant ljuger med sitt tal om våldsamt upplopp, vid händelsen där man rider ned människor, har en av Aftonbadets journalister vittnat om:
”Jag stod precis bredvid händelsen. Det är en smal gata där man red fram med tio hästar i bredd. De red rakt fram i full galopp mot en folkmassa på 300-400 personer. Polisen upprepade detta om och om igen. Det var inte stökigt i folkmassan. Vissa skrek slagord och ett antal poliser stod framför dem för att hålla dem borta från staketet. Det var inga utfall från motdemonstranterna, det som hände var att de skrek.”
Källa:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19410749.ab
När man har bestämt sig för att det är ok att ”splittra en folkmassa med fordon och hästar”, beslutat sig för att vi poliser, vi med våldsmonopolet, vi kör på folk med två tons fordon och vi rider ner folk med tio stycken ett tons hästar, utan någon annan förnuftig förklaring än att det är så vi arbetar, då har man bestämt sig för att det är ok att leka med att döda människor! Man har i detta sammanhang inte bara bestämt sig för att människor som demonstrerar mot rasism och nazism skall känna sig skärrade av polisens övermakt, man har bestäm sig för att sprida ren terror! Man har helt enkelt gått ifrån alla principer om att garantera en neutral yttrandefrihet, man har tagit ett politiskt ställningstagande – att nazism och rasism är polisens främsta uppgift att försvara!
Detta är inte något annat än ett bevis på att även i vår ankdam, där statens våldsmonopol ofta uppfattas som opartiskt, där är man beredd att i även i dessa förhållandevis fredliga tider, att med berott mod begå medvetna våldsangrepp mot en växande rörelse av anti-rasism och anti-kapitalism, och motivet kan inte vara något annat än att försöka kväva den, av politiskt motiverade orsaker.
Det finns uppenbart en byk som behöver tvättas! Nu måste vänstern alla organisationer massivt gå ut och kräva att inte bara dessa händelser utreds, utan även att hela polisväsendets organisation ifrågasätts. Vänsterpartiet Malmö är på rätt väg och skall ha en stor eloge för att de redan på kvällen denna lördag kom med ett kraftfullt uttalande, där de kräver en oberoende utredning av händelserna vid demonstrationen i Malmö. Men vi får samtidigt inte inbilla oss att en sådan utredning kommer att kunna förhålla sig objektiv, om vi inte kräver att den har en sammansättning av människor som står arbetarrörelsen och den anti-rasistiska rörelsen nära. En sådan utredning måste bestå av fackliga företrädare, av jurister som bevakat den nazistiska rörelsen och av anti-rasistiska journalister som exempelvis de vid tidningen Expo och, sist men inte minst, av representanter för invandrarorganisationer. Utredningen måste vara öppen och folkligt samt till avgörande del vara vald av Malmöborna själva.
Att poliser som varit direkt inblandade i att rida ner folk och köra på folk skall suspenderas på obestämd tid, är en självklarhet. Men inte bara händelsen i beslutkedjan i Malmö denna Lördag bör upp på bordet, polisbefäl måste även förhöras om sina politiska ställningstaganden och sina personlig förhållande till högerextremism. Därtill måste hela den situation av repression som råder i förorter och fattiga områden belysas.
Vänsterpartiet borde nu centralt från partiets ledning backa upp Vänsterpartiets Malmös initiativ. Partiet måste kräva att gummilagen om våldsamt upplopp omedelbart avskaffas.
Vänsterpartiet och Ung vänsters ledning har därtill en ursäkt att ge de kamrater som blivit uteslutna för sin mer militanta
anti-rasism, och de bör omedelbart erbjudas återinträde i partiet och ungdomsförbundet.
Partiet bör där efter tillsammans med den övriga anti-rasistiska rörelsen och arbetarrörelsens organisationer föra en öppen debatt, genom bildandet av forum runt om i landet, om
framtida strategier för anti-fascismen, samt föra en konkret debatt om bildandet av gemensamt demokratiskt valda självförsvarsgrupper.
Protestlista mot polisens övervåld:
Stödja den palestinska motståndsrörelsen! För en arbetarnas och alla folks internationell kampanj för att bojkotta Israel! Ner med de regimer som samarbetar med Israel! För ett fritt, rött Palestina!
Gemensamt uttalande från Revolutionära Kommunistiska Internationella Tendensen, Internationalist Socialist League (RCIT-sektion i Israel / ockuperade Palestina), den kommunistiska vänstern i Australien och redaktör för bloggen vansterparlan.v-blog.se (Sverige), 22.7.2014
1. Israels markoffensiv markerar ytterligare en upptrappning i sin terrorkampanj mot det palestinska folket. Hittills har minst 275 palestinier i Gaza dödats och mer än 2.000 har skadats. Detta är inte en konflikt mellan två religiösa eller nationella grupper. Snarare är detta en ärke-reaktionärt krig med förtryck på ena sidan från den rasistiska apartheidstaten Israel och enbart ett försvarskrig på uppdrag av det palestinska folket, på andra sidan! Demokrater och socialister kan inte låta bli att entusiastiskt stödja det heroiska palestinska motståndet och arbeta för att besegra Israel.
2. Vi välkomnar och deltar aktivt i den globala solidaritetsrörelsen med Palestina. Vi hyllar massprotesterna i Turkiet, som med rätta attackerade den israeliska ambassaden. Liknande heroiska åtgärder vidtogs av de egyptiska massorna under det senaste Gazakriget, i november 2012. Vi fördömer den franska "socialistiska" regeringen, som stöds av det "kommunistiska" partiet, för att de förbjudit den pro-palestinska massdemonstration den 19 juli.
3. Vi kallar till byggandet av en massiv internationell solidaritetsrörelse genom arbetarklassen och de förtryckta. En sådan massrörelse bör driva fackföreningar och andra massorganisationer att aktivt engagera sig i bojkottåtgärder mot all kommersiell verksamhet och handel med Israel! Det borde bojkotta alla kontakter med sionistiska institutioner och samtidigt uppmuntra till ett nära samarbete med alla progressiva israeliska judar som protesterar mot apartheidregimen. En sådan massolidaritetsrörelse bör mobilisera för att Israels ambassader stängs, runt om i världen. Därtill måste en sådan solidaritetsrörelsen arbeta för att få slut på det militära och ekonomiska stödet till Israel, från de imperialistiska staterna.
4. Vi fördömer den reaktionära palestinska administrationen som leds av Mahmoud Abbas och den borgerligt nationalistiska Fatah partiet. Den palestinska administrationen samarbetar med Israel och fungerar som dess medlare, mot det palestinska folket. Även om vi stöder motståndskampen i Hamas och Islamiska Jihad mot Israel och dess kollaboratörer, förkastar vi deras borgerliga islamistiska agenda. Vi kritiserar också deras militära taktik som inte fokuserar på motstånd mot den israeliska armén och beväpnade bosättare, utan riktar sig mot obeväpnade civila. De palestinska arbetarna och fattiga ska organiseras av ett revolutionärt arbetarparti som förenar kampen för nationell frigörelse med den internationella kampen för den socialistiska revolutionen.
5. Den internationella solidaritetsrörelsen bör fördöma lokala regimer för deras samarbete, avseende både de arabiska länderna samt Turkiet, - öppet eller dolt - med Israel. Särskilt fördömer vi massförstörelsen av tunnlarna till Gaza från militärdiktatur general al-Sisi, som skär av livlina för människorna i Gaza. Inte mindre, vi fördömer även de intensiva ekonomiska banden från Erdogans regim med Israel, som har fortsatt år efter år. En solidaritetsrörelser måste tvinga dessa regeringar att klippa alla band med Israel, stänga ned de israeliska ambassaderna och - i fallet med Egypten - omedelbart öppna gränsövergången i Rafah.
6. Den internationella solidaritetsrörelsen bör kombinera kampen mot sionismen med det pågående folkliga motståndet i Egypten och Syrien mot diktaturerna i al-Sisi och al-Assad. Vi fördömer i samarbete med de "kommunistiska" partierna i båda länderna, dessa regimer.
7. Vi förkastar reformistiska och pro-sionistisk "tvåstatslösning" som främjas av Fatahs ledarskap såväl som av många stalinistiska, socialdemokratiska och centristiska krafter, både inom Israel och runt om i världen. En sådan pseudo-lösning skulle förneka palestinierna rätten att återvända. På samma sätt skulle en palestinsk stat på Västbanken och Gaza reduceras till en bantustat, en helt beroende de-facto koloni, underordnat det mycket rikare och mäktigare Israel. Istället kämpar vi för att uppnå en enda stat i hela Palestina, där palestinierna naturligtvis skulle utgör majoriteten. Alla judar är välkomna att bo i en sådan stat, så länge de accepterar de demokratiska rättigheterna för den palestinska majoriteten. Kort sagt, kämpar vi för att ersätta staten Israel med en demokratisk, palestinska, mångnationell och socialistisk arbetarstat, Fallahin republiken, från floden till havet.
Låt oss förenas under parollen "Försvara Gaza! Besegra Israels krig! För en fritt, rött Palestina!
Undertecknare:
Revolutionär Kommunistiska Internationalen Tendens (RCIT) http://www.thecommunists.net
Internationalist Socialist League (RCIT-avdelning i Israel / ockuperade Palestina) www.the-isleague.com
Kommunistiska vänstern i Australien: http://communistleftaustralia.yolasite.com
Redaktör för blogg vansterparlan.v - blog.se ( Sweden ): http://vansterparlan.v-blog.se
Gemensamt uttalande från Revolutionära Kommunistiska Internationella Tendensen (RCIT, Pakistan, Sri Lanka, Israel / ockuperade Palestina, Brasilien, USA och Österrike), den kommunistiska vänstern i Australien och redaktör för bloggen vansterparlan.v - blog.se (Sverige), April 2014.
Undertecknade organisationer skickar sina första maj hälsningar till alla kämpar för befrielse av arbetarklassen och de förtryckta människorna över hela världen!
Vi lever i en värld av ökande inter-imperialistisk rivalitet, revolutionära uppror, och kontrarevolutionära hot. Under denna period i historien, så revolutionär till sin natur, vilken påbörjades år 2008 med utbrottet av den djupa lågkonjunkturen, är det mer angeläget än någonsin att förena alla äkta revolutionärer och att bygga nya, verkligt revolutionära partier runt om i världen, och att sträva efter att grunda en femte arbetar-international.
Ett sådan nytt världsparti för den socialistiska revolutionen måste byggas som en klar och tydlig alternativ till de nuvarande officiella ledarskapet i olika läger - förrädiska byråkrater inom arbetarrörelsen, ledarna för de socialdemokratiska partierna, ledningen för stalinistiska partier, Bolivarianism, partier som representerar småborgerlig nationalism och partier som bygger på islamismen. Detta nuvarande ledarskap vilseleder medvetet eller omedvetet arbetarna och de förtryckta. För att kunna byta ut detta ledarskap, åligger det oss att först och främst öppet fördöma dem. Samtidigt är det absolut nödvändigt för revolutionärer att strida inom existerande massrörelser och tillämpa enhetsfrontstaktiken mot detta ledarskap.
I samband med dagens komplexa klasskamp och världspolitiska händelser, kan revolutionärer bara kämpa för ledningen för kampen för befrielse, om de bedriver rätt taktik och har ett tydligt program. Gång på gång har vi sett att alla centristiska organisationer, som utgett sig för att representera en alternativ ledning, har misslyckats kapitalt i sina utvärderingar av vilken sida de stått på, när barrikaderna rests. I en värld av ökad imperialistisk rivalitet och massiv klasspolarisering, kan endast en internationell revolutionär organisation byggd på ett stabilt/RIGITT program och som omfattas av arbetarklassen kader, leda arbetarklassen den rätta vägen fram till den socialistiska revolutionen.
Som revolutionärer, intar vi följande ställningstaganden kring de dagsaktuella internationella händelserna:
* Ner med Ukrainas högerregering, det är en regering där fascistiska krafter aktivt deltar och som bara är en marionett i USA och EU -imperialismen händer! Krossa fascisterna! Inget stöd för någon fraktion av oligarker - varken väst eller pro-ryska! Nej till Rysslands imperialistiska interventioner i Krim! Samtidigt försvarar vi rätten för Krims befolkning att själv gå med i Ryssland! För lika rättigheter och rätten till nationellt självbestämmande för alla nationella minoriteter så som den ryska befolkningen i Ukraina och Krims tatarer!
* Ner med alla de stora imperialistiska makterna - USA, EU, Japan, Kina och Ryssland! Inget stöd för någon av de imperialistiska lägren! I Ukraina, i Östasien eller i någon annan militär konflikt mellan dessa krafter och deras marionetter, måste socialister obevekligt påminna arbetarna: den största fienden är hemma! Vrid det imperialistiska kriget till ett inbördeskrig mot din egen härskande klass!
* Besegra de halvfascistiska provokationerna i Venezuela! Försvara Venezuela mot USA-imperialismen! Ned med den nya " Pacto de Punto Fijo "! Mobilisera arbetarklassen mot attackerna från Maduro regeringen! Bryt upp arbetarklassen från det Bolivarianska ledarskapet vilka försvarar det kapitalistiska systemet och samarbetar med imperialistiska Kina! För en oberoende arbetarparti baserat på ett revolutionärt program!
* Stöd massprotesterna i Brasilien mot korruption, inflation och av användningen av offentliga pengar till de rika! För organiserade självförsvar mot polisiärt förtryck! Kämpa inom fackföreningarna för att bryta upp dem från PT och bygga ett nytt arbetarparti baserat på ett revolutionärt program!
* Ner med militärdiktaturen General Sisi i Egypten! Stöd arbetarnas strejker och massprotester mot diktaturen! Försvara det muslimska brödraskapet mot förtrycket, men ge inte något politiskt stöd för deras borgerliga ledarskap! Fördöm det Egyptiska kommunistpartiet för deras stöd till Sisi regimen!
* Stöd revolutionen i Syrien! Ner med Assad - regimen, en marionett åt rysk imperialism! Nej till något ingripande från USA och EU -imperialismen! Nej till Genève 2 förhandlingar som håller på att lägga grunden för en utförsäljning av befrielsekampen! Nej till det västvänliga FSA ledarskapet och nej till det islamistiska ledarskapet! För arbetarklassens egen styrande rådsmakt och egna miliser för att kunna organisera inbördeskriget mot Assad diktaturen! För bildandet av internationella solidaritetsbrigader!
* Försvara det palestinska folket mot Israel - den sionistiska apartheid staten! I varje konflikt står vi för en militär seger i det palestinska motståndet och nederlag av Israel! Inget politiskt stöd för Abbas / Fatah samarbetande ledarskap eller för det reaktionära Hamas ledarskap. För ett enhetligt rött Palestina, från floden till havet!
* Stöd till demokratiska proteströrelsen mot Erdogan regimen i Turkiet! Inget stöd för de lika reaktionära rörelserna Fethullah Gulen eller för CHP! För rätt till nationellt självbestämmande för det kurdiska folket, inklusive deras rätt till en självständig stat!
* Seger för den bosniska revolutionen! Stöd de multinationella arbetarnas och de fattigas kamp i Bosnien mot den kapitalistiska åtstramningspolitiken! Kör ut trupper från USA och EU samt imperialisternas institutioner, vilka bara syftar till kolonial ockupation! Nej till den imperialistiska FN- försöken i från Haag! Grip Karadzic , Mladic och deras gelikar - arrangörerna av folkmordskriget 1992-95 mot de bosniska folket - för arbetar och bondedomstolar, som består av anhöriga och vänner till offren i detta folkmordskrig! För arbetarnas egen rådsmakt och miliser! För den oberoende arbetarrepubliken Bosnien Hercegovina som ett steg mot en socialistisk federation av folken på Balkan!
* Arbetare och förtryckta måste förenas för att bekämpa den imperialistiskt införda åtstramningspolitiken och fascismen i Grekland! Kämpa för lika rättigheter för nationellt förtryckta invandrare och de superexploaterade skikten av den grekiska arbetarklassen! Inga illusioner inför de reformistiska partierna! För en arbetarregering baserad på arbetarråd och milis! Bygg ett revolutionärt kommunistiskt parti!
* Stöd till massprotesterna i Spanien och stöd protesterna mot attacken mot kvinnors rätt till fri abort! För en revolutionär arbetarkvinnorörelse! Försvara de katalanska och baskiska folkens rättigheter att bilda självständiga stater!
* Ner med imperialistisk aggression och ockupation! I Afghanistan, Mali, Somalia, Iran och Nordkorea, besegra de imperialistiska Nato styrkorna och deras lokalt allierade! Försvara de som motsätter sig de imperialistiska inkräktarna! Inget politiskt stöd för nationalistiska, islamistiska eller stalinistiska krafter!
* Nej till kontrollerna vid de imperialistiska ländernas gränser som bara tjänar till att skapa ett globalt apartheidsystem mot det förtryckta folket i den halvkoloniala världen! För öppna gränser - alla invandrare är välkomna att komma och bo i de rika länderna!
* Besegra den reaktionära, pro - monarkistiska " Yellow shirt" rörelse i Thailand! Bryt arbetarnas och böndernas " gräsrötterna av " rödskjortorna " rörelse bort från den kapitalistiska Thaksim ledarskapet!
* Försvara kvinnors rättigheter i Indien! Mobilisera mot den reaktionära våldtäktskulturen! För väpnade självförsvarsenheter av kvinnor och progressiva män för att skydda kvinnor! Nej till småborgerlig feminism - för en revolutionär arbetarkvinnorörelse!
* Stöd NUMSA s och andra fackliga organisationers brytning med ANC och den regeringsvänliga fraktionen i COSATU! Det är dags för NUMSA att bilda ett eget arbetarparti nu! Tillåt inte NUMSAs ledare att avvika från en oberoende klasskamp i en ny version av " Freedom Charter " eller den populära - frontist UDF, det misslyckade program av ANC politik under 1980-talet . För ett nytt massarbetarparti baserat på ett revolutionärt program! Fördöm det stalinistiska SACP som är en del av den kapitalistiska ANC-regeringen och som stödjer förtrycket av de militanta arbetarnas förtrupp, vilka de gjorde under Marikana massakern!
Revolutionärer måste ingripa i klasskampen och kombinera all nödvändig taktik med propaganda för ett program för arbetarklassens makt, vilket endast kan uppnås genom en socialistisk revolution. Ett sådant program måste bygga på de metoder som beskrivs av Trotskijs övergångsprogram från 1938:
* Bygga aktionskommittéer på arbetsplatser och i arbetarområden! Rensa fackföreningarna från byråkrater och kollaboratörer med kapitalisterna! För en demokratisk gräsrotskontroll över fackföreningarna! Bygga revolutionära kommunistiska fraktioner inom fackföreningarna! Förvandla facket till militanta instrument för arbetarklassens socialistiska befrielsekamp!
* För en glidande skala av arbetstid tills alla är anställda utan löneavdrag!
* För rätt till självbestämmande för alla förtryckta nationella minoriteter som berövats egna rättigheter att utträda!
* För revolutionära rörelser av kvinnor, invandrare, ungdomar, arbetslösa och nationella minoriteter! För alla förtrycktas rätt att gå med i arbetarnas massorganisationer och rörelser!
* Bygga kommittéer och aktionsråd av arbetare, bönder och fattiga för att organisera kampen!
* För arbetarnas och de förtrycktas beväpnade miliser!
* Expropriera kapitalistklassen! Nationalisera storföretagen och bankerna under arbetarkontroll!
* För en arbetarregering allierade med bönderna och städernas fattiga uppbyggd på lokalt styrande råd och miliser!
* Kämpa för nya arbetarpartier och för en femte arbetarinternational uppbyggd på ett revolutionärt program!
- Ingen framtid utan socialism!
- Ingen socialism utan revolution!
- Ingen revolution utan ett revolutionärt parti!
Reservation
Kommunistiska Förbundet i Australien säger att de inte anser att Kina är en imperialistisk makt.
Undertecknande
Revolutionär Kommunistiska internationalen Tendens (RCIT , Pakistan , Sri Lanka , Israel / ockuperade Palestina , Brasilien , USA och Österrike): www.thecommunists.net
Kommunistiska vänstern i Australien: http://communistleftaustralia.yolasite.com
Redaktör för blogg vansterparlan.v - blog.se (Sweden): http://vansterparlan.v-blog.se
Revolutionär Kommunistiska internationalen Tendens (RCIT) och Bulletinen "Rörelsen för Socialism" (MAS, Ryssland), 2.3.2014, www.thecommunists.net& www.nuevomas.blogspot.com
1. Mot bakgrund av den 22 februari högerkupp i Ukraina, har rivaliteten mellan de imperialistiska makterna eskalerat till en markant farlig sitation. Nu sitter det vid makten en högerkoalition - den så kallade " Euro-Maidan "rörelsen - som består av pro-västerländska konservativa partier och fascistiska krafter. Denna koalition störtade den tidigare regeringen och Viktor Janukovitj, som fungerade som en lakej till de flesta Ukrainas oligarker samt till den ryska imperialismen, och som regerade med allt mer auktoritära metoder.
2. Den nya regeringen i Oleksandr Turchynov spelar på ett liknande sätt marionett åt en andra, allt viktigigare sektororer av Ukrainas oligarker, liksom för USA och EU-imperialismen. Turchynov regering avskaffade ryska som språk. på Krim och i de östra delarna av landet ett officiellt språk, och har förbjudit det kommunistiska partiet (KPU) i flera regioner eller i Ukraina.
3. Vi i RCIT och MAS bekräftar de ståndpunkter som vi har utarbetats i tidigare uttalanden. Konflikten mellan högern "Euro-Maidan" koalitionen och den tidigare regeringen av Viktor Janukovitj var och är en konflikt mellan två reaktionära läger. Klassmedvetna arbetare kan inte stödja något av dessa läger. Högerkuppen är en seger för USA och EU-imperialismen och ett bakslag för sin ryska rival.
4. Efter högerns kupp, de viktigaste uppgifterna för socialister i Ukraina är att:
i) Försvara den rysktalande minoriteten mot diskriminering.
ii) Motarbeta förtrycket av KPU och andra politiska krafter.
iii) förbereda och organisera arbetarklassen att kämpa mot de massiva sociala attacker som ligger framför oss, attacker planeras av den nya regeringen i tjänst hos de imperialistiska bankerna och monopolkapitalet.
För att uppnå dessa uppgifter, måste socialister ta en ledande roll i att sammankalla mass-församlingar och att samordna åtgärder, samt att organisera arbetarmiliser för att kunna stå upp mot angrepp av fascister eller i den nya regeringens poliser.
5. Samtidigt fördömmer RCIT och MAS allt vapenskrammel av Putins regim. Den ryske presidenten har beviljats rätt att använda landets väpnade styrkor i Ukraina som pro-ryska miliser och fortsätter sina beslag av statliga byggnader i landets sydöstra regioner och i Krim. Federationsrådet, överhuset i det ryska parlamentet, röstade överväldigande för att stödja ett förslag om att använda "de väpnade styrkorna i Ryssland på Ukrainas territorium fram till normalisering av den socio-politiska situationen i landet." Enligt ukrainska källor, har Ryssland redan utplacerade 6.000 soldater på Krim. Den senaste händelseutvecklingen är inget annat än genomförandet av en aggressiv, imperialistisk politik från Ryssland under förevändning att försvara den rysktalande majoriteten i Krim . De nuvarande militära manövrar och utplaceringen av ryska styrkor i Krim är en fortsättning på Rysslands imperialistiska politik från det förflutna, men nu på andra sätt. De utgör ingalunda "ett broderligt stöd till deras ryska bröder och systrar. "
6. Likaså fördömer vi den reaktionära vapenskrammel av väst imperialistiska makter. Under nuvarande förhållanden, är den nya ukrainska regimen inte en oberoende aktör, utan endast marionett till Obama, Merkel och Hollande. I varje militär konflikt mellan Ukraina och Ryssland, skulle den ukrainska staten representerar väst imperialistiska makter. Därför bör socialister inte stödja någon av dessa två imperialistiska läger, varken i Ukraina, Ryssland eller internationellt.
7. Dessutom, medan vi resolut försvara rättigheterna för den rysktalande minoriteten, så försvara vi inte desto mindre lika rättigheterna för Krim-tatarerna som brutalt fördrivna av Stalins regim 1944. Tatarerna utgör en minoritet i Krim endast på grund av att deras förskjutning av den reaktionära stalinistiska byråkratin för 70 år sedan. Vi försvarar kompromisslöst deras rätt att återvända till sitt hemland, använda sitt nationella språk, och fullt ut utöva sina kulturella rättigheter utan att mötas av diskriminering.
8. Den mest brådskande uppgiften framför oss är att samla den mest avancerade delen av arbetarklassen i Ukraina, Ryssland och de västerländska imperialistiska länderna och förena dem bakom en internationalistisk klasskamp och ett antiimperialistisk program. För att organisera kampen för arbetarklassens makt, måste sanna socialister bygga ett revolutionärt parti i traditionen av Lenin och Trotskij. RCIT och MAS uppmaning till revolutionärer i Ukraina är att de förenas i en bolsjevikisk organisation baserad på en internationalistisk och kommunistiskt program.
* Ner med högerregeringen i Turchynov! Enda väge framåt är att organisera arbetarklassen mot de sociala orättvisorna!
* För arbetarmiliser för att besegra fascisterna! Försvara rättigheterna för de rysktalande minoriteterna! Försvara KPU och andra krafter mot fascisterna och statligt förtryck!
* Försvara rättigheterna för Krim tatarerna!
* Ner med de militära provokationer och hot om rysk imperialistisk erövring! Ned med den imperialistiska inblandning av USA och EU-imperialismen!
* För en arbetarregering baserad på arbetarråd och miliser organiserade av arbetarklassen! Varken Bryssel eller Moskva - för ett oberoende, rött Ukraina!
Internationella sekretariatet för RCIT och redaktörer av Bulletinen "Rörelsen för Socialism" (MAS)
-------------
För en mer detaljerad analys av situationen i Ukraina hänvisar vi läsarna till följande artiklar:
RCIT och MAS: högerkrafter ta makten i Ukraina: Mobilisera arbetarklassen mot den nya regeringen! 2014/02/25, http://www.thecommunists.net/worldwide/europe/right-wing-coup-in-ukraine/
MAS: Nej till terror i från Banderas fascister! Stoppa Förtrycket mot kommunisterna i Ukraina!, 2014/02/22
English: http://www.nuevomas.blogspot.co.at/2014/02/no-to-terror-of-bandera-fascists-stop.html
Ryska: http://www.nuevomas.blogspot.co.at/2014/02/mas-www.html
Spanish: http://www.nuevomas.blogspot.co.at/2014/02/no-terror-fascista-bandera-detener.html
RCIT: " Ukraina : Varken Bryssel eller Moskva! För en oberoende arbetarrepublik! "2013/12/18, som har publicerats på flera språk:
English: http://www.thecommunists.net/worldwide/europe/ukraine-neither-brussels-nor-moscow/
Russian: http://www.thecommunists.net/home/%D1%80%D1%83%D1%81%D1%81%D0%BA%D0%B8%D0%B9/ukraine-statement/
Tyska: http://www.thecommunists.net/home/deutsch/ukraine-weder-bruessel-noch-moskau/
Revolutionär Kommunistiska internationalen Tendens (RCIT)
Den Revolutionära Kommunistiska internationalen Tendens (RCIT) är en kamporganisation för befrielsen av arbetarklassen och alla förtryckta. Den har nationella sektioner i flera olika länder. Arbetarklassen är den klass av alla de (och deras familjer) som tvingas sälja sin arbetskraft som lönearbetare till kapitalisterna. RCIT står i teori och praktik på den revolutionära arbetarrörelsen grund, i traditionen av på Marx, Engels, Lenin och Trotskij.
Kapitalismen hotar våra liv och mänsklighetens framtid. Arbetslöshet, krig, miljökatastrofer, svält, exploatering, är en del av det dagliga livet under kapitalismen där det nationella förtrycket av invandrare och etniska minoriteter och där förtrycket av kvinnor, ungdomar och homosexuella, dominerar. Därför vill vi avskaffa kapitalismen.
Befrielsen av arbetarklassen och alla förtryckta är möjlig endast i ett klasslöst samhälle utan exploatering och förtryck. Ett sådant samhälle kan bara etableras internationellt.
Därför är kämpar RCIT för en socialistisk revolution, där vi lever och och runt om i världen.
Denna revolution måste utföras och leds av arbetarklassen, för den är den enda klassen som inte har något att förlora än sina bojor.
Revolutionen kan inte fortgå fredligt eftersom en härskande klass aldrig tidigare i historien frivilligt har överlämnat sin makt. Vägen till frigörelse innefattar nödvändigtvis väpnade uppror och inbördeskrig mot kapitalisterna.
RCIT kämpar för upprättandet av arbetarnas och fattigböndernas rådsrepubliker, där de förtryckta organiserar sig själv demokratiskt i kommittéer, i fabriker, bostadsområden och i skolor, - i råds-kommittéer. Dessa råd välja och kontrollerar regeringen och alla andra myndigheter och kan alltid bytas ut.
Verklig socialism och kommunism har ingenting att göra med den så kallade "realsocialismen" i Sovjetunionen, Kina, Kuba eller Östeuropa. I dessa länder, dominerade en byråkrati som förtryckte proletariatet.
RCIT stöder alla ansträngningar för att förbättra levnadsvillkoren för arbetarna och de förtryckta. Vi kombinerar detta med ett perspektiv för att störta kapitalismen.
Vi arbetar inom fackföreningarna och förespråkar klasskamp, socialism och arbetardemokrati. Men fackföreningarna och socialdemokratin styrs av en byråkrati. Denna byråkrati fungerar som ett lager som är förbunden med staten och kapitalet via sina yrken och privilegier. Den fjärmar sig allt mer ifrån medlemmarnas intressen och levnadsvillkor. Denna byråkrati vilar huvudsakligen på sin egen topposition, så som privilegierade skikt av arbetarklassen - en arbetarnas aristokrati. Kampen för frigörelse av arbetarklassen måste istället baseras sig på den breda massan av proletariatet snarare än dessa övre skikt.
RCIT strävar efter enhet i handling med andra organisationer. Men vi är medvetna om att den förda politiken från socialdemokratin och de pseudorevolutionära grupperna är farlig och att de i slutändan utgör ett hinder för frigörelse av arbetarklassen.
Vi kämpar för att expropriera de stora markägarna och för nationalisering av jorden och dess omfördelning till de fattiga och jordlösa bönderna. Vi kämpar för en oberoende organisering av lantarbetarna.
Vi stödjer nationella befrielserörelser mot förtryck. Vi stödjer också den antiimperialistiska kampen av förtryckta folk mot de dominerande imperialistiska stormakterna. Inom dessa rörelser förespråkar vi ett revolutionärt ledarskap som alternativ till nationalistiska och reformistiska ledarskapet.
I ett krig mellan imperialistiska stater intar vi en revolutionär defaitistisk ståndpunkt, det vill säga, vi stödjer inte någon sida i konflikten utan förespråkar en omvandling av kriget till ett inbördeskrig mot de härskande klasserna i varje imperialistiskt land. I ett krig mellan en imperialistisk stat (eller dess nickedockor) och ett halvkolonialt land står vi för nederlaget för den förra och en seger för de förtryckta nationen.
Kampen mot nationellt och socialt förtryck (kvinnor, ungdomar, sexuella minoriteter etc.) ska ledas av arbetarklassen. Vi kämpar för revolutionära rörelser av de förtryckta (kvinnor, ungdomar, invandrare etc.) baserat på arbetarklassens ledarskap. Vi motsätter oss en ledning av småborgerliga krafter (feminism, nationalism, islamism etc.) och strävar efter att ersätta dem med ett revolutionärt kommunistiskt ledarskap.
Arbetarklassen kan endast vinna kampen, med ett revolutionärt parti i sitt ledarskap.. Konstruktionen av ett sådant parti för att genomföra en framgångsrik revolution, så som det visades av bolsjevikerna under Lenin och Trotskij i Ryssland, är än idag modellen för det revolutionära partiet och revolutionerna på 2000-talet.
För nya, revolutionära arbetarpartier i alla länder! För en 5:e arbetar-international baserat på ett revolutionär program! Gå med i RCIT!